måndag 8 september 2008

Mp3-spelarskatt

Jag rotade igenom minnet på mp3-spelaren och fann en röstinspelning av mig där jag antagligen ligger i sängen och försöker sova, men inte lyckas. Jag tänker helt enkelt för mycket om nätterna.
Hursomhelst, här kommer inspelningen nedskriven:

"Kärleken är det värsta tortyrredskap människan uppfunnit.
Man talar ofta om irrationell rädsla, om irrationella fobier men man talar aldrig om irrationell kärlek.
Kärlek är en irrationell känsla, kärlek är inte logisk.
När Gud är död är mänskligheten och vi söker fortfarande efter svaret.
Människan har en förbannelse som vilar över sig. Denna förbannelse får människan att söka, söka det osökbara.
Vi söker efter svar på frågor som ingen kan ställa rätt, och likväl finnes inget svar.
Vi söker vårt ursprung, människan söker alltid sitt ursprung och det är detta sökande som skapar så mycket oro.
Idag i vår värld existerar mycket krig och elände. Lidande, död, svält, hat, förtryck, orättvisa, fattigdom. Varför frågar vi oss?

Svaret är ganska enkelt, men det svider. Det svider som syra. Syra i ögonen, syra i öronen, syra i vart enda sinne som vi någonsin kan tänka oss använda. Det är som syra för oss.
Svaret är: Det finns ingen anledning. Det finns ingen anledning, det finns ingen mening, det finns ingen logik för allt som vi försöker förklara världen med är sådant som vi själva har skapat.
Människan är besatt av sig själv, sin egen värld och kan inte se utanför sina ramar som vi har byggt upp. Det samhälle som strukturerar oss och våra val, som får oss att välja vilka vägar vi ska vandra i livet. Som stänger in oss, fångar oss, förstör och plöjer upp våra stigar som vi själva vill vandra men som vi aldrig kan se för de är redan förgångna när vi föds.
Det finns ingen mening.

Det verkar som att vi människor tror att vi går framåt i utvecklingen. Det är något som vi trott väldigt länge nu, sedan renässansen. Man blickade framåt mot nya idéer, nya tankar. Men allt har funnits förut, allting. Det finns inga nya tankar, det finns inga nya innovationer.
Allt existerar - Inget existerar. Allt har en mening - Inget har en mening.
Ett människoliv är i grund och botten inte värt någonting. För om en människa ska ha ett värde så måste den värderas av någon.
Låt oss t.ex. ta en uteliggare, utan anhöriga. Vad har den för värde gentemot en moder med barn och man? Självfallet så kommer ni instinktivt att säga att de har samma värde.
För det är ju det som moralen säger, och etiken. Alla har samma värde.
Men så är inte fallet. För modern är värderad, det är inte uteliggaren. Det är ingen som uppskattar, det är ingen som uppmuntrar.
Det finns inget värde i människan..."


Mörkt som natten. Men sådan är jag ibland!
// Henrik

Inga kommentarer: